Förbränning av avfall

Många organiska föroreningar oskadliggörs effektivast genom förbränning. Ekokem har två olika förbränningslinjer för att klara detta. Den första är WTE1 (WTE står för Waste-to-Energy) med högtemperaturförbränning i en roterugn. Här behandlas de svåraste kemiska föroreningarna på ett miljöriktigt sätt.

I anläggning två, WTE2, en rosterugn, behandlar vi andra typer av avfall, t ex verksamhetsavfall, impregnerat trä och hushållsavfall

Värme och elektricitet utvinns ur avfallet. Värmen levereras till fjärrvärmenätet och elen distribueras till elnätet. Restprodukterna från förbränningsanläggningarna; aska, bottenaska och slagg deponeras i vår deponi för farligt avfall.

De båda förbränningsanläggningarna har en effektiv rökgasrening.
Kopplat till våra förbränningsanläggningar finns två indunstare för behandling av förorenat vatten.

WTE1 – roterugn

Anläggningen togs i drift 1983. Exempel på farligt avfall som behandlas i roterugnen är: oljeavfall, lösningsmedelsavfall, färg- & limavfall, bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall. I WTE1 behandlas både flytande och fast avfall.

Anläggningen består av:

  • inmatningssystem
  • kontroll- och styrenhet
  • roterugn
  • efterbrännkammare
  • avgasångpanna
  • turbin
  • rökgasrening
  • skorsten

Inmatning av flytande avfall sker genom roterugnens fasta frontvägg via brännare och så kallade lansar för pumpbart avfall. Fast avfall matas in via fatbana eller via bunker. I frontväggen finns även primärluftintag. Roterugnen är 12 meter lång och innerdiametern är 4 meter. Roterugnen och efterbrännkammaren är invändigt klädda med eldfast tegel.

Förbränningstemperaturen är 1 200 - 1 400 °C, vilket medger en effektiv förbränning samt att slaggen smälter i ugnen. Tungmetaller görs svårlakbara i slaggen genom tillsats av kvarts. Slaggsmältan matas ut i botten av efterbrännkammaren till en vattenfylld bassäng och vidare ut för omhändertagande.  Slaggen placeras sedan på en mellanlagringsyta där metaller avskiljs. Kvarvarande slagg deponeras i Ekokems deponi för farligt avfall.

Från roterugnen leds rökgaserna till efterbrännkammaren (EBK) där sekundär- och tertiärluft kan tillföras. Temperaturen i EBK är minst 1 100 °C och kan vid behov regleras med hjälp av oljebrännare.

Förorenat vatten injiceras via lansar i efterbrännkammarens övre del i syfte att sänka temperaturen på utgående gaser. Istället för industrivatten används avfallsvatten med måttliga halter av kolväten och salter, vilket medför en besparing av rent vatten och en relevant destruktion av föroreningarna. Rökgaserna passerar sedan avgasångpannan, där rökgasernas värmeinnehåll utnyttjas för ångproduktion. Den alstrade ångan används för uppvärmning inom anläggningen, för uppvärmning via Kumla-Hallsberg-Örebro fjärrvärmenät och för elproduktion i en mottrycksturbin.

Efter energiåtervinning renas rökgaserna i en avancerad rökgasreningsanläggning innan de släpps ut i den 60 meter höga skorstenen.

WTE2 rosterugn

Anläggningen invigdes våren 2003. I rosterugnen behandlas mindre komplicerat farligt avfall, till exempel impregnerat trä, bromerad plast, samt verksamhetsavfall och hushållsavfall.

Avfallet matas in i anläggningen via en inmatningstratt och förs ut på en sluttande roster. I rosterns nedre del är avfallet utbrunnet och slaggen matas ner i ett vattenbad för avkylning. Slaggen matas sedan ut ur anläggningen och metaller sorteras ut för återvinning. Sorterad slagg deponeras eller används i deponin som konstruktionsmaterial.

Rökgasrening

Förbränningsgaserna från de båda anläggningarna leds först till varsin kalkreaktor där kalkmjölk tillförs. Gasen kyls därmed och gasformiga föreningar som halogener och svavelföreningar binds till kalken, som därefter följer med rökgaserna som ett torrt stoft. Till exempel blir klor som funnits i PCB omvandlat till kalciumklorid (vägsalt) i askan.

Därefter tillsätts aktivt kol för att fånga kolväteföreningar som t ex dioxiner samt kvicksilver. Stoftet, sk flygaska, avskiljs sedan i ett slangfilteroch deponeras i vår deponi för farligt avfall. Efter slangfiltret leds rökgaserna till en skrubberanläggning, där rökgaserna först kyls med vatten till en temperatur av ca 70°C. Därefter tvättas rökgaserna i en tvåstegsskrubber med vatten och väteperoxid för att fånga svaveloch klor. Skrubbern innehåller fyllkroppar som fångar dioxin och säkerställer reningseffektivitet. Skrubbervätskan leds till ett behandlingssteg där kvicksilver avskiljs. Den renade rökgasen släpps ut genom en skorsten. Före utsläppet mäts bland annat kväveoxider, svaveldioxid, saltsyra, kolmonoxid, koldioxid, kvicksilver och totalt organiskt kol hela tiden och resultaten registreras och används bland annat för styrning av processen. Provtagning av dioxiner sker kontinuerligt.

Indunstningsanläggning

Indunstning av förorenat vatten sker genom att vattnet överhettas. Ångan används för att finfördela flytande avfall som sprutas in i roterugnen och bidrar därigenom till en bättre förbränning. Utgående koncentrat pumpas antingen till slamtankarna för att blandas med övrigt slam och sedan behandlas i förbränningsanläggningen eller används för askuppfuktning för askan som läggs i deponi för farligt avfall.